Så gick det när fyraåringarna intog äldreboendet

Vad är Attendo Maria Winqvist?
– Det är ett av tre konceptboenden som Attendo driver i Norrtälje. Vårt konceptboende fokuserar på sport och spa och som aktivitetsansvarig planerar jag boendets alla aktiviteter. Utöver det är jag utbildad hudterapeut och massör, något som är väldigt uppskattat här.

Vad är programmet ”Fyraåringar på äldreboendet” och hur kom det sig att just ni var med i programmet?
– Den är en dokumentärserie och ett slags experiment har gjorts i flera länder med syftet att se vad som händer med äldre personer när de umgås med barn. Vi på Attendo Maria Winqvist fick en förfrågan att delta eftersom vi har ett bra samarbete med förskolan bredvid, Vildnissarna. Dessutom har vi stora gemensamma utrymmen där alla kan umgås.

Hur såg vardagarna ut när barnen var på plats?
– Vi hade sex veckors inspelning och då var barnen, tio fyraåringar, på plats stora delar av dagen. På morgonen sjöng vi och gjorde en aktivitet tillsammans, sedan åt vi lunch allihop och på eftermiddagen hittade vi på något mer gemensamt. Vi målade, gick på utflykter, bakade, firade födelsedagar och mycket mer.

Vad hade mötena med barnen för inverkan på de äldre?
– De hade en fantastisk inverkan. Oj vad alla kom igång, och på helt nya sätt. Jag kommer ihåg hur paff jag blev när jag såg Roger, som går med rullator, ta sig ned till en saccosäck för att sitta med barnen på golvet. Det såg jag inte komma! ­Men barnen förväntade sig saker av de boende och det resulterade i att de klev utanför sina trygghetszoner. De äldre märkte också att de mådde bättre med barnen omkring sig – de sa att barnen var bättre än medicin.

Fick du själv någon ögonöppnare under inspelningen?
– Ja, hela upplevelsen var värdefull för mig som yrkesperson. När jag såg de boende interagera med barnen insåg att jag har varit för ivrig att hjälpa dem med saker och ting. Nu fick de boende hjälpa barnen med alla möjliga saker och det gjorde dem så gott att vara behövda på det sättet. Det har haft en inverkan på mitt arbete sedan dess.

Fanns det några utmaningar med det hela?
– Våra boende är gamla och många är sjuka, så det är mycket som måste klaffa med mediciner och liknande, och alla dagar orkade de inte delta. Men det var lika mycket kopplat till själva inspelningen som till mötena med barnen. Så visst, ibland stötte vi på praktiska utmaningar, men det var inget stort.

Hur interagerade barnen och de äldre? 
– Det blev bekväma med varandra väldigt snabbt. Barnen hade en rättframhet som skapade raka samtal och de äldre svarade så gärna, vare sig det gällde ett amputerat ben eller varför en arm fungerar sämre än den andra. Jag tror att det kan vara hälsofrämjande att prata om sig själv på ett så enkelt sätt, det skiljer sig rätt mycket från hur de boende pratar med läkare eller anhöriga om samma frågor.

Har ni något samarbete med förskolan i dag?
– Vi försöker att hitta säkra sätt att mötas på, men hade inte Corona slagit klorna i oss hade vi gjort mycket mer. Barnen leker på vår gård, vi bjuder över dem när vi grillar korv utomhus och nu när det är förskolans dag så tänkte vi hälsa på dem. Det var synd för hela Sverige att det blev såhär, jag tror att många var på väg att ta steget till att börja samarbeta. Men min förhoppning är att det kommer igång igen när smittspridningen är låg nog.

Om man är intresserad av att samarbeta med en förskola, hur ska man gå till väga? 
– Det är faktiskt så enkelt som att plocka upp telefonen och ringa. Kanske finns det en förskola i närheten som ni redan har kontakt med? Hör av er och föreslå något litet, som en gemensam samling eller en fruktstund. Finns det ett intresse så kan ni gå vidare genom att se vilka barn och vilka äldre som samarbetet skulle vara roligast för.