Det verkar som att du använder en gammal webbläsare, det kan göra att allt inte fungerar eller ser ut som det borde.

Matsvinnsresan del 3: Kunden

I artikelserien Matsvinnsresan kartlägger vi hur matsvinn uppstår genom hela resan från producent till grossist och kund. I det här avsnittet pratar vi med tre kunder inom Nacka kommun.

I genomsnitt slängs 50 gram mat per portion på en mellanstadieskola – den siffran är betydelsefull för Nacka kommun som serverar dagligen 20 000 portioner mat i sina skolor och förskolor.
– Det motsvarar 178 ton mat eller 4,5 miljoner kronor per år som vi slänger, säger Marina Förström, inköpare på Nacka kommun.
Matsvinnet är prioriterat av Nacka kommun, både för att minska klimatpåverkan och för att i stället kunna använda pengarna till att köpa mer ekologiska livsmedel. Under året planeras flera aktiviteter på området.
– För att höja kompetensen hos vår personal och engagera dem i frågan om svinn arrangerar vi en seminarieserie som heter Framtidens mat. Vi ska också påbörja ett pilotprojekt där ett par verksamheter ska registrera sitt köks-, serverings- och tallrikssvinn för att se var förbättringar kan göras, säger Marina Förström.

”Att vi ska kunna få hem beställda varor på två dagar kan orsaka svinn hos leverantören”.

Även kommunens avtal med andra aktörer spelar roll för svinnet. Marina Förström menar att det är viktigt att öka förståelsen för hur kraven kan påverka andra i kedjan.
– Att vi till exempel ska kunna få hem beställda varor på två dagar kan orsaka svinn hos leverantören, eftersom de måste ha produkterna på hyllan. Om vi kan vara ute i bättre tid kan vi minska svinnet i alla led.

Samverkan ett måste
Ett av delmålen i Nacka kommuns avfallsplan är att öka medvetenheten kring matsvinnet. Emma Martinelle, avfallshandläggare på Nacka vatten och avfall, menar att samverkan är ett måste för att nå målet.
– Med så många aktörer kan det vara en utmaning att bestämma vem som ska driva matsvinnsprojekten. Men utan samarbete når vi inte hela vägen. 
I Nacka finns ett vägledningsdokument för de kommunala skolorna som heter Hållbara måltider. Här lyfts att det är viktigt att minska matsvinnet – men hur eller till vilken grad är upp till respektive skola. I våras fattade dock Naturvårdsverket nya beslut om den kommunala avfallsplaneringen som kan påverka det.
– Avfallsplanerna ska nu innehålla mål och åtgärder för att förebygga och förbättra hanteringen av avfall från kommunala verksamheter. Att minska matsvinnet är exempel på en sådan åtgärd. Nu under hösten påbörjas arbetet med att fram en ny avfallsplan för Nacka som innehåller mätbara mål och spikar vilka som ska jobba med vad, säger Emma Martinelle.

Halverat svinn
En av verksamheterna som Emma Martinelle ser som ett föredöme i arbetet mot svinnet är Älta skola. När kökschefen Kaj Hallström började här för nio år sedan slängdes drygt 25 kilo mat om dagen. 


"När tävlingarna pågick kunde svinnet vara nere på bara ett par kilo om dagen."


– Redan under mitt första år började vi med tävlingar för att sporra eleverna att slänga så lite som möjligt, och det hade jättebra resultat. När tävlingarna pågick kunde svinnet vara nere på bara ett par kilo om dagen. Efter tävlingarna steg svinnet igen, men då till en nivå som var mycket lägre än tidigare. Under åren har vi mer än halverat vårt tallrikssvinn, säger Kaj Hallström.
Framöver kommer Ältaskolan att arbeta mer kontinuerligt och teoretiskt med matsvinnet.
– Nu samarbetar vi med elevrådet, diskuterar matsvinn med klasserna och ska sätta upp en TV-monter i matsalen som visar hur mycket vi har slängt den här veckan. Vi jobbar med det vi har. En lite högre budget per portion skulle också göra nytta – ju bättre mat, desto mindre släng, säger Kaj Hallström.