Vilka italienska vinregioner upplever du har ett uppsving på exportmarknaden?
– En region som sticker ut mycket är Sicilien som producerar fantastiska viner, mer fruktiga och eleganta, med fokus på ett nära arbete med naturen och på att få välmående, välsmakande druvor. En personlig favorit är Marche i centrala Italien. Där gör man en druva som heter Verdicchio. Den är väldigt duktig på att ta upp mineraliteterna i jorden. Gillar man viner som Albariño, Chablis, Riesling, kanske viner från Loire, som Sauvignon Blanc, Chenin Blanc och Muscadet, som får till den där friska mineraliteten, och fräscha syran, då ska man prova Verdicchio.
Hur förändras gästernas val?
– Jag upplever i hela vinvärlden att man har tagit ett kliv ifrån de här traditionella vinerna som ofta är ganska stora, fylliga, framför allt röda viner, kärva med tanniner, som gärna ska lagras. Den här moderna stilen är mycket mer fokuserad på druvorna och fruktigheten. Att den är tilltalande, fräsch och härlig. Det är svårare att dölja bakom fatlagringar och tillsatta jästkulturer. Man är väldigt beroende av fina vackra druvor. Det märks också i vad vi dricker. Naturvin har lyft ett jättestort intresse hos gemene man. Framför allt i Sverige. Där ser vi mycket vin som har högre syra, är lite friskare och fruktdrivna.
Vilka parametrar bör man utgå ifrån när man bygger ett italienskt rödvinsutbud?
– Italien är en djungel i vinvärlden med många dolda skatter. Det är otroligt komplext. Det finns mycket druvor och regioner, namn och olika märkningar. Det är svårt även för en skicklig. Jag tycker att det är viktigt att man har några klassiker. När man öppnar en vinlista är det bra med igenkänning. Man kanske inte väljer just det säkra kortet, men det finns en trygghet att hitta det. Utifrån det kan man ha andra spännande viner som sommeliern kan få sälja in.
Om man vill jobba bortom de mest klassiska vinerna, vilka rekommenderar du?
– Rekommendationen till en sommelier eller en restaurangägare är att våga prova nytt. Fråga din importör eller säljare om du kan få testa något nytt. Jag tycker man ska våga leta i Emilia Romagna och Lazio, Umbrien, Lombardiet, regioner som man aldrig tänker på. Det finns mycket goda viner till en bråkdel av kostnaden av det mer klassiska som Barolo, Amarone och Chianti.
Hur förändrar klimatet vinodling i Italien?
– Klimatförändringen är en jättestor fråga i vinvärlden. Och det märks såklart att det är en fråga i hela världen. När man träffar en vinmakare i Toscana har de kommit på ett bra sätt att få in vindarna så att de kan svalka ner druvorna – de är extremt kreativa för att hålla bra temperaturer i vingårdarna. Tänk inte bort de varma regionerna men våga dig också på de mer svala regionerna som Lombardiet och Trentino som nu har varma härliga somrar.
Vad skulle du säga kännetecknar ett bra rött husvin från Italien?
– Min mentor sa alltid till mig att husvinet är det viktigaste vinet. Det ska vara det som bjuder in alla, som är välkomnande. Jag tycker inte man ska vara för experimenterande med sitt husvin. Det ska vara tilltalande, gott och trevligt, som Chianti eller Nebbiolo. Däremot är det kul att leka med det vinet som är ett steg upp i prisklass. Där kan du exempelvis ha två, tre viner i samma pris. Det öppnar direkt upp för en diskussion för en gäst som har frågor eller vill prova något nytt.
Vad är ditt bästa tips till att bli expert på italienska viner?
– Det är bara att kasta sig i på djupa änden och ha kul med det. En tumregel som jag alltid kör är att försöka dricka något från samma område som maten. Det kanske är en piemontesisk pasta, då är det trevligt med piemontesiskt vin. Nästa gång kanske det är en pasta som är inspirerad av Umbriens matlagningskultur. Våga då att testa något nytt som är lokalt för Umbrien. Det är som det klassiska uttrycket: ”What grows together, goes together.”
Yrke: Restaurangansvarig Restaurangakademien
Bakgrund: Sommelier utbildad i Grythyttan, Örebro Universitet. Sex år som Sommelier på Leijontornet, Flickan, La Ragazza och La Niña. Ett år som Sommelier på Hornstulls Bodega.